Reella resurser och pengar är inte samma sak

2013-05-28


Ekonomi. Det finns en bild idag av att ekonomi är detsamma som kapitalism, och att ekonomi dessutom är detsamma som pengar. När vi pratar om ekonomin idag så pratar vi egentligen, och endast, om just ett kapitalistiskt ekonomisystem. Det är det enda som finns i det kollektiva medvetandet. Att ekonomin är kapitalism. Och kapitalismen bygger på pengar.

Det man ofta glömmer bort är att kapitalismen bara är ett sätt att organisera ett resursfördelningssystem på. För det är ju det ekonomi egentligen är. En fördelning av resurser. Just nu gör vi det genom pengar, och genom att man får pengar om man arbetar (plus lite olika osäkra sociala bidrag om man har tur att bo i ett land som Sverige).

Men eftersom själva ordet ekonomi är så tätt sammankopplat med kapitalismen idag så kanske det är bäst att inte längre prata om ekonomi, om man vill prata om alternativ resursfördelning. Det blir särskilt viktigt när vi pratar om olika brister i verksamheter ute i landet och svaret på detta är ”Vi har inte resurser nog för det”. Det man brukar mena då är pengar. Att vi inte har pengar nog för det.

Som jag skrivit tidigare, är ju pengar är en social överenskommelse trots att det inte har någonting med rättvisa att göra, och kapitalismen är en social överenskommelse trots att det inte fungerar särskilt bra. Det är såhär vi valt att fördela resurserna i vårt samhälle Det sägs att det fungerar bättre än något annat. Trots att vi inte testat så mycket annat.

Det blir konstigt att tänka att vi inte har ”resurser”, alltså pengar, när pengar egentligen inte har så mycket med verkligheten att göra. För vad är verkliga resurser? Människor! De verkliga resurserna är mänskliga lediga händer som kan hugga i och hjälpa till där det behövs. Hur många lediga händer har vi? Och vad har vi som behöver utföras? Om man skulle räkna på detta så undrar jag var vi skulle hamna i vi har inga resurser-frågan.

Pengarna som flyter runt i världen har egentligen inte så mycket med detta att göra. Jag tror inte antalet pengar på olika ställen representerar de verkliga resurserna i världen. Vad någon får i lön och vilket arbete den utför har sällan en logisk koppling. En börshaj kan tjäna miljoner per år för att köpa och sälja aktier (som i sin tur är en ytterligare social överenskommelse utan egentlig förankring i verkligheten) medan en bonde som förser andra med mat ofta får några kronor per dag. De mest nödvändiga arbetena i världen har oftast sämst betalt. Är det inte underligt så säg?

Det tydligaste exemplet jag kan se i Sverige just nu gäller sjuksköterskor. Vi säger att vi inte har pengar nog för att att anställa sjuksköterskor på sjukhusen, sjukhusen måste hålla budget. Trots att det verkar finnas sjuksköterskor där ute i landet. Av någon onödig och frustrerande anledning hamnar pengar emellan. Mellan behovet på sjukhuset, och den tillgängliga sjuksköterskan med sina lediga händer som bara sitter där och väntar. Och alla i fas 3 som sitter där med sina lediga händer och väntar, trots att vi säger att vi inte har resurser. Vad är då alla dessa människor? Just nu: Bara något som kostar pengar.

Kanske beror det på att sjuksköterskan kräver en tusenlapp mer i lön än vanligt. Att inte anställa sjuksköterskan för någon tusenlapp extra sparar visserligen samhället pengar just för tillfället. Men vad kostar det i mänskligt lidande? Ett värde kan inte helt och hållet ersätta ett annat. Om någon där ute dör för att det inte fanns en sjuksköterska att ta hand om denne, hur betalar vi igen det? Skadestånd är en klen tröst för ett liv som tog slut.

Jag hamnar ofta i funderingar kring pengar, och hur dåligt de fungerar för oss när vi försöker fördela resurser här på jorden. Jag hamnar ofta i funderingar på det pengalösa samhället och nya, andra, sociala överenskommelser som vi skulle kunna göra. Jag har inga direkta färdiga svar. Men ser man inte ens problemet med pengar från början så är det svårt att lösa något som jag tror har med pengatänkandet att göra. Ett tänkande kring resursfördelning istället för pengar vore nog en bra början. Vad behöver göras? Hur många har vi som kan göra det? Hur ska vi dela upp oss? Vad ska vi prioritera bort? Om vi kan hålla oss där, istället för att prata om pengar, så tror jag vi har en början på något stort och nytt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *